Att 2018 ta upp ämnet spanska sjukan, är jag inte ensam om. I år är det nämligen hundra år sedan den så fatala influensan slog till mot Sverige och övriga världen. Totalt dog mellan 50-100 miljoner människor runtom i världen (man vet inte exakt), vilket gör att spanska sjukan kan ha tagit fler liv än första och andra världskriget. Tillsammans!
Alla drabbades
I Sverige slog spanska sjukan hårdast mot Norrlands inland, även fast den fanns i hela landet. Totalt dog drygt 37.500 svenskar. Två av dessa var min morfars båda föräldrar.
Min morfar föddes 1908 i Tornedalen och var son till hemmansägaren August Vilhelm. Men det gjorde inte livet lättare för min morfar, som enbart var tio år när han blev föräldralös. Både hans mor Hilma och far August dog i Spanska sjukan, och det inom loppet av sex dagar. Där stod min morfar, tio år gammal och arvtagare till gården, men med två yngre syskon att ta hand om.
Så såg det ut för mina förfäder, så såg det ut för många människor i Sverige och runt om i världen, när denna så dödliga influensa drog över världen.
Anledningarna till att de unga och starka dog
I vanliga fall är det personer med nedsatt hälsa, barn och gamla som drabbas hårdast av influensor. Men den här influensan tog de unga, de starka. De mest drabbade blev de mellan 20 och 40 år. Anledningarna till detta är flera.
Bland annat rasade det första världskriget. Ransoneringen av mat hade gjort att människorna i Sverige hade fått svälta, och därmed inte hade den motståndskraft som krävdes. Året innan, 1917, var det flera matuppror runtom i Sverige. Potatiskravallerna på Södermalm i Stockholm och matupproret på Seskarö i Haparanda skärgård är två exempel. Motståndskraften var med andra ord låg.
Troligen hörde den höga dödligheten även ihop med att spanska sjukanviruset skiljde sig från de influensor som härjat de närmaste åren innan. Men virusstammen var inte helt ny, den hade haft sina föregångare. Och det gjorde att de gamla redan hade haft influensor med den stammen, vilket betyder att de hade antikroppar mot den.
När man får vissa sjukdomar, är kroppen programmerad att ta död på cellerna där viruset fått fäste. Då dör även viruset. Men spanska sjukanviruset skapade en överreaktion på immunförsvaret, vilket gjorde att celldöden i lungorna gick bärsärk. De med starkast immunförsvar, fick följaktligen den största celldöden.
Och då kommer man till ytterligare en anledning till att spanska sjukan blev så dödlig. Den skadade och döda vävnaden i lungorna orsakade lungödem, vilket är vätska i lungorna. Viruset kvävde alltså sina offer till döds. Dessutom orsakade celldöden att bakteriella sjukdomar lätt fick fäste, och de allra flesta som insjuknade i spanska sjukan dog av lunginflammation. En sjukdom som tog många liv förr i tiden.
Några korta om spanska sjukan
- Spanska sjukan spreds våren 1918 bland amerikanska och brittiska soldater, men det tystades ner. När sjukdomen kom till Spanien, som var neutralt, blev sjukdomen känd. Därav ”spanska” sjukan.
- Arjeplogs kommun hade högst andel döda (nästan tre procent av invånarna). Så här berättar diakonen Arvid Svanberg i Arjeplogs församlingsblad:
”Jag tar min väska och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes – smuts, stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få dit någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.” - Jämtlands län blev hårdast drabbats i Sverige. I Östersund insjuknade så mycket som två tredjedelar av befolkningen, först bland dem som arbetade kring järnvägen. Men staden klarade upp det relativt snabbt genom provisoriska sjukhus (bilden högst upp).
- Spanska sjukan var från början en fågelinfluensa, vilket de flesta influensorna är. Det var först när den började mutera och blev luftburet, som det blev en pandemi.
- Spanska sjukan dödade mellan 50 och 100 miljoner människor. Första världskriget dödade 22 miljoner, andra världskriget 55-60 miljoner. Därav påståendet högst upp om att spanskan dödade fler än de två världskrigen tillsammans.
Vill du veta mer?
Jag har bara tagit upp en bråkdel av det som finns att fundera kring när det gäller Spanska sjukan. Gräv vidare på egen hand!
- Vetandes värld på Sveriges radio har ett avsnitt om Spanska sjukan (29 januari 2018)
- Populär historia har en artikel skriven av historieprofessorn Dick Harrison. Fruktad farsot: Spanska sjukan (26 januari 2006)
- Populär historia har ytterligare en artikel, av Tord Ajanki. Soldater förde spanska sjukan till Europa (25 maj 2001)
Bilden högst upp
Källa: Jamtli
Föreställande: Gamla skolan [dagens Turistbyrå mitt i Östersund]. Provisoriskt sjukhus under den spanska sjukan. Stående, till höger, i vit rock: Dr Karl Otto Larsson. Fotot taget 1918-1919
Fotograf: Okänd
Bild ID: 80X157:7
Datum: Nedladdad 2018-02-28 kl.12:00
2018-03-02 at 06:31
Du skriver alltid så jäkla intressanta inlägg, kul att få lära sig någonting nytt en helt vanlig fredagmorgon i mars 🙂 Hade ingen aning om att Norrland drabbades så hårt av spanska sjukan.
Här i Holmsund lever vi (”bara”) med minnet av koleran och har en gammal kolerakyrkogård på en ö som numera är bebyggd. Koleran transporterades av smittade sjömän söderifrån, de kom med båtarna som lade till här i hamnen i Umeälvens mynning, och hygienen på den tiden var väl … bristfällig, i bästa fall. Sista epidemien ägde rum sommaren 1866.
2018-03-02 at 08:58
Tack! 😊 Ja men visst är det det.
Vad intressant med koleran i Umeå. Tack för kunskapen 👍
Har bara koll på kolerautbrotten i Stockholm. År 1834 var det första och omkring 3400 stockholmare dog villet var 4,5% av befolkningen. Det andra stora utbrottet var på 1850-talet, men inte alls lika många dog då. I Stockholm finns också en kolerakyrkogård, den ligger vid t-banan Skanstull och är idag en park med några bevarade stenar. Innan det blev en kolerakyskogård kallades den för lantvärnskyrkogården. Det var efter 1809 års krig som lantvärnet dog i massor när de kom hem från det misslyckade kriget när vi förlorade vår östra rikshalva. De begravdes i massgravar utan att deras platser märktes ut. Ingen visste var deras döda anhöriga låg någonatans. Totalt dog 33.000 i lantvärnssjukan. (Oj vad långt jag skrev 😆)
2018-03-04 at 13:16
Håller med Marie: Så himla intressant! Jag kände inte till någonting av detta! Hade bara hört namnet, liksom. Detta är ju oerhört. Och så nära i din släkt.
2018-03-05 at 13:26
Se där! Ja, det finns så otroligt mycket spännande i vår historia. Och man inser hur bortskämda vi är i dag med att slippa dö av kolera, pest och liknande. Här i Sverige, i alla fall.
Att områden bevaras, som kyrkogårdar eller parker, tycker jag är fint på något vis. Att minnas det som hänt är alltid nyttigt 🙂
2018-04-16 at 15:24
Men åh vilken intressant blogg! Kommer utan tvekan ta och beta mig genom alla dina ”månadens historiska”, speciellt de om kvinnohistoria ser jag fram mot att läsa!