När ett mail fungerar som defibrillator i återupplivningsförsöket av författardrömmen. Och när skrivglädjen återkom inom mig, och det starkt! Men också om att en skrivpaus, kan ses som en skrivteknik.
Ibland ställs hela livet på ända. För mig hände det i november, och det har tagit tills nu att hitta tillbaka till mitt fokus. Men nu är jag igång! Redigering, villospår och nya idéer pockar på.
Jag har tidigare skrivit en artikel om redigeringen, men här kommer en komplettering. Denna gång i form av en mycket användbar att-göra-lista.
Råmanuset av "Dårarnas slott" är snart färdigskrivet. Som ett brev på posten försvinner tron på mitt manus. Men det händer ytterligare en sak ... Den nya IDÉN föds ur askan!
Varifrån kommer känslan i skrivandet? Från lust och inspiration, eller från viljan att berätta en historia?
Att komma av sig i skrivandet är aldrig roligt. Men vad beror det på? Är det så enkelt som att jag fick något, som alla aspirerande författare får utstå?
I mina manus har jag alltid ett tema kring vilket historien kretsar. I "Dårarnas slott" är temat smärtsamt personligt.
Fenomenet visitkortsporträtt växte fram under 1860-talet då fotografikonsten utvecklades. Och de kan hjälpa oss författare, vilket jag fick erfara när jag hittade mina karaktärer liggandes i en låda på en loppis.
Den senaste veckan har innehållit mycket. Tagit tjänstledighet för att få skriva, manus skickade till förlag, research och synopsisskrivande.
Carola Segerlund – Författare 