När ett mail fungerar som defibrillator i återupplivningsförsöket av författardrömmen. Och när skrivglädjen återkom inom mig, och det starkt! Men också om att en skrivpaus, kan ses som en skrivteknik.
Råmanuset av "Dårarnas slott" är snart färdigskrivet. Som ett brev på posten försvinner tron på mitt manus. Men det händer ytterligare en sak ... Den nya IDÉN föds ur askan!
Varifrån kommer känslan i skrivandet? Från lust och inspiration, eller från viljan att berätta en historia?
Att komma av sig i skrivandet är aldrig roligt. Men vad beror det på? Är det så enkelt som att jag fick något, som alla aspirerande författare får utstå?
I mina manus har jag alltid ett tema kring vilket historien kretsar. I "Dårarnas slott" är temat smärtsamt personligt.
Känslan av att drabbas av en ny manusidé är som att bli som förälskad. Jag kan inte tänka på mycket annat. Jag vill bara umgås med idén, finnas i den, vara med den, ständigt tänka på den och isolera mig från resten av världen.
Att skriva om ett manus som ligger ute hos förlag, och om att jag börjat redigera om "Mordet i grosshandlarvillan".
Om vikten av research, om exempel på research och om att använda research.
Vilka digitala hjälpmedel har jag i mitt skrivande? Vad är min senaste upptäckt i Scrivener? Och är verkligen Scrivener billigare att köpa än Word?
Carola Segerlund – Författare 