Känslan av att drabbas av en ny manusidé är som att bli som förälskad. Jag kan inte tänka på mycket annat. Jag vill bara umgås med idén, finnas i den, vara med den, ständigt tänka på den och isolera mig från resten av världen.
Hur såg kvinnokläderna ut kring 1909 då mina böcker utspelar sig? Varför är det viktigt med att få dessa detaljer rätt? Och var hittar man mer information?
Om vikten av research, om exempel på research och om att använda research.
Om pigorna som fungerade som Sveriges slavar. Om Sveriges första wallraffande journalist Ester Blenda Nordström. Om boken "En piga bland pigor", och om att jobbstress inte är något modernt påfund.
Om hur mitt besök på Hallwylska palatset fick mig att börja skriva om "Nattens oönskade fjärilar", trots att det fortfarande ligger ute på förlagsvända. Hur och varför?
Varför är ordet feminism så laddat? Lite om feminismens historia, om självklart lite om LKPR.
Som historiker triggas min fantasi oftast av historiska källor – det kan vara en bild, en avhandling, en arkivhandling eller en hundra år gammal roman. Läs här om fotot som skapade en scen i "Nattens oönskade fjärilar".
Här bjuder jag på en snabb introduktion till skrivprogrammet Scrivener. Hur du får in ditt manus, hur du delar upp det, hur du använder Labels, Status, Keywords, Meta-data och Research och lite mer.
Stockholms Detektivavdelning hade det så kallade Signalementskontoret. Där samlades fotografier i "förbrytarealbum", och med tiden även de första fingeravtrycken.
Carola Segerlund – Författare 